dömd för livet

Jag har alltid fått höra från mina kära familjemedlemmar att jag är lite "flummig", saknar kontroll över kroppen och brukar inte alltid ha sinnet där jag har kroppen... Det här var mycket värre för fem år sedan men fortfarande för jag höra detta. Jag är van och jag förstår sakta men säkert mer och mer vad de menar med detta.
Jag glömmer t.ex. allt för ofta var jag lägger saker och ting, jag snubblar mer eller mindre på mina egna ben, att balansen inte är som hos en balettdansös är något jag har varit medveten om, självklart fick jag ju detta bekräftat av en sjukgymnast när hon såg att jag knappt kunde stå på ett ben utan att vingla, jag har alltid varit duktig på att tappa glas och dyl i golvet m.m. 

Vad jag vill säga vet jag inte riktigt, kanske bara att jag blir irreterad på mig själv mest då när jag glömmer bort saker. Men jag ser det också som ganska komiskt, jag menar andra får ju skratta på min bekostnad.

Jag jobbar i alla fall, vi har varit på stan idag, kollat lite bokrea, jag köpte några böcker, Nöjd! Jag kommer förmodligen spara alla reklamtidningar med erbjudanden om lägre priser när jag är 92 och handla endast på rea och är det inte rea kommer jag förmodligen svälta eller frysa i hjäl eller möjligen en kompination.


Adjö

fast i kaos.

Jag har tillbringat helgen i Linköping och Småland, där det numera är klass 1-varning för snökaos. SJ har problem med tågtrafiken, nog för att det nästan alltid är förseningar så är det extremt nu. Jag var två timmar sen till Stockholm i fredags, efter helgen har det blivit värre verkar det som.

Jag var och köpte en biljett till nattåget som ska gå i kväll, går inte på SJ:s hemsida en timme senare och ser att tåget är inställt, såklart. Jag kämpar nu med att få tag på Kundtjänst, jag verkar dock inte vara ensam om det med tanke på ca en timmes telefonkö. Jag överväger att stanna ännu en natt, borde dock egentligen jobba imorgon.

Det blir spännande att det hur jag tar mig hem, jag vet med säkerhet att jag är absolut hemma senast på torsdagkväll.

förkylningens fälla

Dagen skulle tillbringas på Grönängens förskola från klockan åtta i morse. Så blev dock inte fallet, jag föll för förkylningen. Igen. I helgen tänkte jag: "åh skönt att jag inte varit förkyld på länge nu, minst en och en halv månad sen" jag borde vetat bättre. Måndagen var första snordagen, inte så farligt, gårdagen var lite mer igentäppt och kvällen blev bara värre. Jag gick och jag mig tillräckligt optimistisk för att tro att jag skulle jobba idag och vara frisk som en nötkärna, jag måste ju träna också. Kvart i sju ringde klockan i morse, jag klev upp utan att känna efter, nästa steg var ett misstag: att känna efter. Jag gick argsint tillbaka till sängen, ringde min arbetsgivare och tog min bok och läste tills jag somnade.

Jag har nu tagit mig upp igen, ätit frukost och försöker hitta tågbiljetter till rimligt pris i helgen, utan några positiva framsteg. Jag är mest nyfiken på slutet på tredje Twilight-boken som är nära nu. Nu ska det få ett avslut.

Adjö

fjortis.

Vädret har strålat i Östersund hela helgen, helt underbart! Folk vallfärdar över isen, man ska ha tur om man själv får plats på isbanan.
Jag har tyvär inte åkt skidor i helgen trots det fantastiska vädret, utan har istället jobbat en del och läst massor.
Jag kan härmed räkna mig själv till Twilight-fjortisarna, yes du läste rätt Therese, men jag kan verkligen inte sluta läsa böckerna. Har bara de två sista kvar nu.

Det roliga är att jag och min vän Linn verkligen har dissat alla fjortisar som är besatt i filmerna, nu har ju inte jag sett någon av filmerna. Men ungefär samtidigt så smög jag och Linn undan i varsin vrå och tog oss an böckerna, ingen av oss kan släppa dem nu. Jag gillar det!

Jag och Maja gjorde som de andra i den här staden och tog promenaden över isen till stan idag, där vi mötte Lollo och Robin, känns skönt att träffas! Det blir inte så ofta som jag vill längre. Vi fikade och gjorde upp planer för den kommande veckan. Tvekar på om allt kommer gå i lås, det återstår att se. Långfärdsskridskor, pulkaålkning, semmelbakning (iaf ska jag göra det, hoppas någon mer är på) och middag på Eastern (mongolisk buffé).

Den 14:e februari innebär alla hjärtans dag, för de flesta. Många tar den här dagen på stort allvar, men jag gissar att många också helt och håller struntar i den. Jag är någonstans mitt i mellan, jag skriver inte hjärte-hälsningar men blir självklart glad när jag får några. Jag anser nog att det är en ganska mycket för överskattad dag, lite för mycket publicitet har den fått. Läste en intressant krönika i gårdagens lördagsbilaga om den här dagen, satt och fnissade lite för mig själv.

Förresten så bokar vi Hultsfred i kväll och jag har nog kanske bestämt mig för att inte söka någon sommarjobb i år, utan hoppas på lite småjobb här och där och mycket ledighet och KUL!


framtid, baktid eller liv?

Senaste nätterna har jag inte kunnat sova, åtminstone har jag legat vaken fler timmar och funderat.
Många saker har dykt upp och allt har antytt på att jag faktist måste ta tag i saker och ting nu..... helst nyss.

En bil som funkar sisådär måste göras iordning.

Ska jag söka utbildning till hösten eller inte? Har kollat upp lite i Göteborg och Gotland.

Resa? var, när, hur? Jag ser mest fram emot tranisibiriska i sommar, Låt det blir av!

Jobba, jag jobbar mycket kännar pengar. Mycket bra. Men nu vill jag ägna mig åt att faktist göra det jag vill, tror jag. Både och skulle var det optimala, det fixar jag.

FOTOGRAFERA! Jag har massor med idéer, tror jag. Jag måste/vill genomföra dem, med det blir aldrig något.

Avsluta påbörjade projekt

Filmen - Lollo och Maja. Den vill jag göra med dockorna och drakarna och broarna och skogen...idéerna finns! Problemet är nog tid, antar jag eller prioriteringssvårigheter eller förmodligen lathet.

Ta itu med att lära mig lite gitarrspel.

Jag känner motiverad till allt! Men var ska jag börja.

Förresten planerar jag in en kortare trip till Linköping och eventuellt Norrköping nästa helg, om jag hittar någorlunda plånboksvänliga biljetter.

Therese och Tracy, Hultsfred? Vi bokar nu! Helst nyss.

adjö.


helgens bravader

Veckan som gick, var en stressig vecka på många sätt. Det stressigaste momentet var att jag inte fixat en bröllopspresent till min bror och hans fru som gifte sig i lördags. Presenten löste sig självklart, allt löser sig alltid. På eftermiddagen på fredagen var den komplett.

Just det, bröllop stod på lördagens planering. Då jag skulle vara en av tärnorna ville jag ju fixa mig lite extra, Cizsi, Natalie och Lollo anländ därför till mig på lördagsförmiddagen, fixade hår, smink och naglar. Jag var riktigt nöjd! Tack! Blev även då stressigt men vi kom till kyrkan i tid, brudens nerver började ta an. Alla tågade in i kyrkan, prästen vigde dem och sedan var det fest! Lyxig middag, italiensk buffé till varmrätt, graciös tårta, fulla människor, det hölls tal. Även jag höll tal. Det var som det skulle med andra ord.

Det var dessutom enhetspris i baren, dvs att allt kostade lika mycket, 20 kronor. Ett glas vin, en shot eller drink eller något annat drickvänligt kostade alltså 20 kronor. Även alkoholfria alternativ kostade 20 kronor, det blev ingen varannan vatten kan jag ju bara tillägga.

Som jag skrev i ett tidagare inlägg så har jag som de flesta andra människor blivit bakis dagen efter lite festligheter. Söndagen var ingen undantag...

Adjö nu.


RSS 2.0