knocked.
Valborg firades i hembyn, med vänner, kaffedrinkar, vin och vattenpipa. Just det, det spöregnade också. Det var i alla fall rikigt kul och bra. Vi tog en sväng till stan också men insåg att det absolut inte var värt det, tog inte lång tid innan vi tog bussen hem igen. Självklart lyckades jag samla på mig en skråma, i det här fallet blev det en bula som dessutom inte självförvållad då bussen körde på mig med backspegeln. Hur fan nu det gick till.
Malin lyckades tappa sin mobil någonstans, men som den stjärna jag är så lämnade jag över den borttappade telefonen till henne med ett brett flin på läpparna när hon kom tillbaka efter sitt misslyckade sökande. Det hade kommit fram en bil till mig med två helt okända personer i som frågade om jag eller någon av mina kompisar tappat sin telefon, givetvis så sa jag ju som det var och de lämnade över telefonen till mig med löftet om att jag lovade lämna den till min förtvivlade vän när hon kom tillbaka. Sådant händer inte.
Adjö
