vintertid

Jag undrar hur många som skriver i sina bloggar om vintertiden som startar idag? Jag tänker var en av dem.
Även detta år hade jag helt glömt bort detta fenomen om att klockan ska vridas tillbaka en timme, jag klev därmed upp en timme tidigare imorse och åkte självklart till jobbet en timme för tidigt. Daniel ringde mig på vägen och berättade detta, jag vände och åkte hem igen, väntade 45 minuter och begav mig än en gång mot arbetet där jag fortfarande befinner mig. 

DoubleV and DoubleV - Working Weekend.

Den 22:a November lämnar jag Sverige på obestämd framtid, min destination kommer att vara Australien till att börja med, med ett stopp på några timmar i Peking.
Nya Zealand, Bali och Filippinerna ska jag även hinna med på denna resa. Jag har ett Working Travelvisum som gäller i Australien så jag ska försöka hitta jobb och arbeta för levebrödet.

Det är bara tre veckor dit, känns sjuuukt. Kommer träffa min vän Elin där och det kommer bli AMAZING!!!

Adjö då.



Fjällhalsen och snö?

Eftersom jag nu köpt en ny kamera så ville jag i väg och fotografera lite, någon annanstans än hemmavid. Därför tog jag mig en tur till Bydalen och fjällhalsen. På vägen upp mot Bydalen möttes vi av snö efter vägen och ju längre upp vi kom desto mer snö blev det. Sommardäck på bilen gjorde att hastigheten sänktes något. Vi åkte i alla fall upp till fjällhalsen där vi tog vårt pick och pack (det vill säga fikat och extra kläder) och gick uppåt, där skidleden går på vintern. Kul med snö, dock endast i fjällen! Hemma kan den gärna få dröja ett tag.

Fotograferade en hel del, Nöjd! Vi hittade ett ställe i en liten skogsdunge där vi fikade. Varm oboy och kakor.
Gick en sväng till, molnen blev tätare och det började snöa, MYCKET. Blev inte kvar så länge efter det.





Ikväll är det spel och vinkväll med vänner!

Just det, igår försökte jag buda hem en polaroidkamera med tillhörande väska(sjukt snygg väska) på tradera, dock forlorade jag budgivningen i sista minuten - som vanligt kanske. Det kommer andra chanser.

Adjö

Update

Jag har köpt en ny kamera, ännu en pentax. En pentax K7. Jag älskar den! Jag längtar till den lediga helgen så jag kan ge mig ut och fotografera lite. Just det, skulle byta däck i helgen också...

Jag är så less på Sverige, jag har långt i från rest klart. Alltså jag gillar Sverige och jag gillar Östersund och jag älskar Dvärsätt, jag gillar människorna här, jag älskar min familj och mina nära. Men allt detta kommer ju finnas kvar, eller hur? Jag kan inte sluta längta efter nästa resa, nästa äventyr, alla nya människor och allt. Förhoppningsvis är det inte så länge kvar.

Jag har tagit ett steg i Majas fotspår, jag har besökt cdon.com och beställt några skivor och böcker, förhoppningsvis anländer de i brevlådan i morgon. Apropå böcker så har jag börjat läsa Dan Brown-böckerna, börjat med gåtornas palats, inte överväldigad ännu men spänningen stiger för varje kapitel. Jag har blivit helt besatt av att alltid ha en bok att läsa, jisses, det låter inte som jag, men jag måste ha något att läsa. It´s the new me! Så skönt att glida in i en annan värld.
Ingen bok jag läst och förmodligen kommer läsa kommer att slå Harry Potter, de är så fantastiska!
En kul grej: När en nära vän skulle flytta till Gotland så köpte jag och några andra vänner en "Mina vänner"-bok, en sådan man hade när man var liten där det stod saker om vännerna som t.ex. ögonfärg, längd, favoritmat och självklart favoritbok. När vi alla hade skrivit i den här boken vi hade köpt så hade alla skrivit Harry Potter på favoritbok, kan det bli bättre?

Adjö

hemma HEMMA

Yes box, jag är hemma i Dvärsätt, ensam i huset. Jag är ledig i dag, skulle nog egentligen inte varit det. Men eftersom min far frågade så snällt i går om jag kunde vara här hela dagen i dag eftersom det skulle komma en gubbe som skulle sätta in nya fönster på hela nedervåningen. Anledningen till att någon måste vara hemma är väl för att det kan behövas ett handtag och någon som visar vilka fönster som ska bytas och kanske som en säkerhetsåtgärd, vad vet jag, här sitter jag i alla fall. Min käre far släppte bomben om att han skulle komma klockan åtta på morgonen först efter jag svarat att jag kunde ta dagen ledigt och spendera hemma.

Så bara för att jag är ledig så har jag ändå varit uppe sen sju, skönt antar jag. Jag har fått en del gjort, installerat några program på datorn, ansökt om visum, gjort en pärm för att organisera mina papper, gjort backup på Eurotripbilderna, läst en del också vidare.
Men tiden går fort...
Jag köpte en ny kamera i går, den tänker jag gå ut och mixtra med en stund nu, sedan hoppas jag på besök. I kväll ska jag gå på tortyrpasset på friskis, känns lovande, träningsvärken som kommer uppenbara sig rejält på torsdag känns riktigt lockande, jag kommer vara nöjd efter kvällens träning med andra ord. Det är skönt att svettas och bara plåga sig själv in i det sista i en och en halv timme. Refreshing är nog rätt ord.

Adjö nu.


sista köret.

Yes, München och oktoberfesten. Var ska jag börja?
Anlände till München på måndagkvällen, glömde våra hattar på tåget så fick återvända och leta reda på dem. Vi tog oss till vårt hostel för med metro sedan med buss låg ca en mil från centrum. På bussen träffade vi två amerikaner som bodde på samma hostel som oss. Kul! Surrade och vi slapp läsa kartan då de visade vägen istället. Hade två enkelsängar på tre personer, sköt ihop dom och personligen sov jag ganska bra.

Tisdagen skulle ägnas åt oktoberfest, vi hade bestämt med amerikanerna att träffa dem på morgonen och käka frukost för att sedan åka till centrum. In på festområdet vid halvelva-tiden, gick runt och kollade på alla tält och små souvenirshoppar och det lilla tivolit. Ca en timme senare slog vi oss ner i första Öltältet, där blev vi också kvar i princip hela dagen, var ut någon gång men återkom till det första tältet tillslut ändå. Ju närmare kvällen det blev desto mer packat med folk blev det och desto fullare blev alla människor inklusive vi. Vid tretiden hade vi nog druckit närmare tre-fyra glas öl och glas i detta fall inbar enlitersglas dvs tre-fyra liter öl. Vi fick även i oss en och annan munk och "salta-pinnar-kringla" samt någon halv grillad kyckling som vi slet i med våra bara händer.

Såg någon jag tyckte liknade Colin Farrell, självklart var det inte han, vad skulle han göra i ett random öltält på oktoberfest? Anyway det var en kanadensare som inte alls var särskilt lik Farrell har jag insett så här i efterhand, han såg i alla fall bra ut. Minns dock inte hans riktiga namn. Träffade massor med människor unga och gamla tyska, amerikaner, schweizare, australienare m.fl. och självklart Herman the German - världens mysfarbror! Han hade mycket sunt att berätta och var mig en trevlig tysk farbror. Jisses kommer aldrig glömmar Herman the German - när vi hälsade så presenterade han sig så.

Fler liter sveptes, vi hamnade på en vimmelbild som jag självklart köpte för dyra pengar, hemsk var bilden men jag hade ingen aning om hur mycket jag betalade för den.

På vägen hem blev jag i princip släpad av en av våra amerikanska hostelvänner, lite pinsamt i efterhand evigt tacksam i alla fall. Ungefär halvvägs till metron skulle jag kolla så att jag hade nyckeln i fickan. Självklart inte, jag hade ingen aning om vart den tagit vägen. Linn blev inte jätteglad och sprang i väg för att leta nyckeln, Jesper blev arg och började gräva i mina fickor som han påstod det var hål i, det gjorde honom inte gladare. Självklart var det inte hål, det var lufthålen på jackan han trodde var mina fickor. Jag stod still och fnittrade lite för mig själv och tänkte på Kap Verde då en liknande nyckelincident inträffade. Efter en stund kom Jesper tillbaka med nyckeln i handen och sa att den legat i hans ficka. HAHA, jag tappade humöret och blev arg för att han inte kollat i sina egna jäkla fickor. Linn trodde jag var arg på henne, var i och för sig irreterad för att vi skulle åka hem också - som vanligt. Kom slutligen till stationen, kom på tåget och senare bussen, gick med stormkliv till hostelet och somnade ganska snart.

Alla detaljer tar för mycket tid att skriva ner och det skulle bli för mycket att orka läsa. Den dagen då vi var på oktoberfesten var så jäkla rolig, jag måste tillbaka dit något år. Alla var så glada och trevliga, det var glad musik och inga bråk, inga snedfyllor och allt var bara perfekt.

Dagen efter: Linn var superbakis, jag vaknade fem på morgonen och var superpigg - bad combo. Jag sjöng, fotade med min blixt, allt för att Linn inte skulle somna om. Det gjorde hon förstås ändå en stund senare. Själv gick jag upp tidigt på morgonen, duschade av mig det som skulle kunna varit bakishet. Linn tog sig ur sängen vi elvatiden. Åkte in till stan senare för att äta lunch och inhandla lite varor att medtaga hem. Sedan spenderade vi större delen av dagen på stationen tills tåget skulle gå till Köpenhamn.
Vi hade ännu en gång tur och fick en hel kupé för oss själva, hela natten. Helt otroligt! Vi fick sova liggandes en natt på tåget, knappt så det var sant. Jag vaknade utvilad. Under natten hade jag vaknat efter en mardröm då jag drömt att någon varit in i vår kupé och tagit våra grejer. Jag vaknade som sagt och väckte Linn ganska chockartat och skrek åt henne att hålla i kameran, sedan somnade jag om. Linn var inte överlycklig.

Framme i Köpenhamn, där vi skulle vänta i 6 timmar innan tåget till Stockholm skulle gå. Vi gick på stan och frös, för så mycket kläder hade vi som sagt inte. Köpte till och med en tjocktröja för att stå ut. Köpenhamn är fint, det hade jag nästan glömt.

Under tågresan till Stockholm kändes allt trist, trist att åka hem till vardagen, vi kände oss äckliga då vi inte bytt kläder på ett helt dygn och tyckte synd om de som satt bredvid oss. Kom till Stockholm i tid och klev på nattåget mot Östersund. Vaknade fredagmorgon hemma i stan, SVINKALLT såklart.

Adjö


fortsättning...

Så var var jag, vi skulle till och lämna Venedig om jag minns rätt.

Mamma ringde på söndagmorgon, min mobil hade just visat sig vara inaktiv, komiskt men vi hade ju Linn mobil i alla fall. Mamma sa något i stil med "Ni åker vidare ikväll då?" Jag svarade "Nej, imorgon" Mamma "Är du säker på det? Har för mig du sa 19:e? Dubbelkolla för säkerhets skull" Vilket jag gjorde, hon hade  helt rätt, vi skulle vidare på kvällen, klantigt av oss som hade bokat rum för en natt till. De pengarna fick vi i alla fall inte tillbaka.

Klev på tåget mot Zagreb på kvällen, Linn var inne i sin bok och jag höll på dö av syrebrist och uttråkning i kupén därför tog jag mig en liten promenad genom tåget. Träffade ett svenskt sällskap som också var ute och luffade, de skulle av i Ljubljana. Ut ur en annan kupé kom Jesper stockholmaren uthoppande, han skulle också till Zagreb, jag föreslog att han skulle hänga med till Split och så blev även fallet. Efter att vi chockväckt honom på morgonen i Zagreb, väntat där i fyra timmar, åkt tåg i 6 timmar, promenerat till vårt hostel, läst kartan så befann vi oss slutligen på den efterlängtade stranden vid havet i Split. Split var underbart, inte särskilt speciellt men det var så skönt med sol och bad och inga måste-se-grejer. Vi åkte färja en dag till en ö där vi hyrde en bil och åkte över till andra sidan ön, med sämst framförhållning var vi inte framme förrän på eftermiddagen då solen inte stekte oss längre. Det blåaste och klaraste vatten som jag någonsin sett fanns i alla fall där. Linn fick köra de kurviga bergsvägarna hem då jag och Jesper delade på en tvåliters öl.
Nästa dag åkte vi för långt med bussen och fick klättra ner för en bergssida med flipflops för att ta oss ner till havet, där möttes vi av en nudiststrand, vi tog oss snabbt förbi och landande snart på tänkta strand. Det slog oss vi inte hade med oss någon mat. Humöret var inte på topp efter några timmar i solen utan mat och en flaska vatten att dela på. Det är hursomhelst komiskt nu såhär i efterhand.
Vi var ute och slirade i staden Split en kväll, om man nu kan kalla det stad, som en labyrint kändes det. Vi åt fries med dipp, fyfan vad det var gott.
Det fanns sköldpaddor på hostelet där vi bodde och en hund som skällde mest hela tiden och smög runt i rummen. Tåg från Split till Zagreb, nutella var mig en kär vän, tåget var försenat så vi fick springa till nästa och hann därmed inte köpa något ätbart, därmed skulle vi vara utan mat i 14 timmar till och hade redan varit utan i 7. Det kändes lite jobbigt när våra kupékamrater drog upp fetaste picknickkorgen full med mat. Dregglet bara rann.
Vi sa hej till Jesper i Salzburg och åkte vidare till Prag där det regnade och var kallt.

Prag alltså- det var staden jag hade sett fram emot att se, all historia och all arkitektur, men det SPÖREGNADE hela tiden. Jag hade med mig ett par skor, ett par långbyxor, en tjocktröja och en annan långärmad. När det var blött då var det bara att traska runt i blöta kläder. Vi hade plastpåsar i conversen för att inte bli blötare. Men Prag var fint, såg det man skulle se - dock tänker jag åka tillbaka dit under sommartid någongång. Vi åt tjeckisk konstig inte så god mat, drack god tjeckisk öl, mitt mål var att ta mig igenom så många sorter som möjligt av inhemsk öl. Det var mysiga små pubar som vi besökte. Var ut en kväll med två svenska tjejer som bodde på samma hostel som vi. Den kvällen gick vi även vilse i spöregnet. Linn tyckte receptionisten var läskig - såklart. Vi åkte till ett koncentrationsläger en dag Thresienstadt, efter det klagade vi inte så mycket på regnet längre. Det var väldigt intressant och kändes bra att ha sett det. När vi skulle gå till tågstationen så gick vi en konstig väg och hamnade mitt i mellan två 4-filiga bilvägar, det slutade med att vi väntade och väntade och tillslut sprang över ena 4-filiga och tryckte oss efter vägkanten tills vi var framme vid stationen.  Där satt vi på golvet några timmar, sedan fick vi en helt egen kupé hela vägen till Nürnberg, vi sjöng och drack öl med stråhattar på!

Framme i Nürnberg för ett byte till ett tåg till München - vi hade 4 minuter på oss. Som den stjärna jag är så såg jag tåget vi skulle med genom fönstret på det vi kom med. Därmed visste vi vart vi skulle. När tåget stannade stod vi beredda att springa, jag missade det tre trappsteget som var ner till plattformen och tog ett stort klivt utåt istället. Jag föll handlöst mot marken och såg lite grejer ramla ur kassen jag bar på. Ryggsäcken tyngde ner mig, men jag tog mig upp snabbt och höll på dö av skratt, jag sprang sedan allt vad jag kunde fortfarande tårögd av skratt nerför rulltrappan under plattformen och uppför nästa rulltrappa bakom mig hörde jag Linn springandes och även hon höll på att vika sig av skratt på grund av mitt lilla plattfall. Hursomhelst så hann vi med tåget! Resans störst bedrift.


Skriver om Oktoberfesten och hemresan senare...

Back in business.

Första arbetsdagen efter nästan fyra veckors ledighet har jag snart tagit mig igenom, känns bra! Jag gillar faktiskt att jobba också.

Anyhow tänkte försöka skriva en liten sammanfattning av vår Eurotrip.
Jag och min vän Linn åkte alltså för att tågluffa i Europa.

Vårt första stopp blev i Paris, där stannade vi i nästan tre dagar. Paris var stressigt, vi promenerade flera mil i den staden. Från Sacre Coeur till Triumfbågen och tillbaka. Superkissnödig så jag varken kunde stå still eller sitta ner, det var bara att gå den 45 minuter långa promenaden. Besökte såklart Eiffeltornet och Louvren också, hissarna i tornet kändes trånga och fan vad högt det var. Dessutom var det den elfte september, jag och Linn började fantisera om en eventuell terrorattack. ( Terrorhotet kom några veckor senare såg vi på tyska nyheter) Vi hade med oss våra Schweiziska arméknivar, det var förstås dumt eftersom dessa inte fick medtagas upp i tornet, jag menar det kunde ju vara vi som var terroristerna. Anyway så märkte ingen knivarna trots magnetkontroll och röntgen. Dock fick Linn lämna sin på Louvren där de upptäckte den, hon fick tillbaka den när vi var klara med vårt besök som för övrigt var gratis! Positivt i budgeten! Kollade även på Notre Dame, Linn blev kär i alla äckliga smittade duvor, hon höll till och med i en.

Nästa stopp efter en natt på ett lyxigt nattåg var Barcelona! SOLIGT, första inköpet blev ett par souvenir-flipflops. Underbart, förmiddagarna på stranden eftermiddagarna och kvällarna kollade vi på sevärdheter, kollade stan och hängde på det superfina och familjära Hostel vi bodde på. Hittade en restaurang som låg avsides, hade blivit tipsdade om denna. Gott var det! Vi åt tapas. Åt även Paella en lunch, gigantisk portion så när jag var mätt syndes det inte ens att jag smakat. Linn åt inte heller upp sin soppa så servitören tittade snett på oss.
Vi klättrade i en som vi trodde var en klätterställning på stranden också, ingen aning om vad det var. Fick massage av en av alla strandförsäljare, badade bland stora vågor. Träffade trevliga människor på "hostelet" Oroade oss en del för ficktjuvar som alla varnade oss om, gick vilse en kväll - såklart.

Lång tågresa från Barcelona till Venedig - helvete vad trötta vi var efter alla byten och väntan och jobbiga italienska fjortisar och helvete vad vi ville döda varandra. Väl framme så öppnade inte receptionen förrän två timmar senare och vädret sög. Det var mulet och regnet hängde i luften - det kom senare. Linn somnade på en restaurang där vi drack den godaste varma chokladen. Vi traskade runt i turistfällan Venedig, det var en häftig stan, jag menar vatten överallt hur ofta ser man det? Vissa gator var så smala att man inte ens kunde gå två i bredd. Taxibåten gungade rejält. Det var vackert! Hade sol en dag, vi jublade!!! Det var turister överallt och dyrt var det. Linn blev förbannad över att hon köpt ett armband för 80 spänn på ett ställe som fanns för 30 på ett annat. Delade rum med ett spanskt par Alejandro och Lara första natten, trevliga! Andra natten med snarkande thailändare som jag ville peta på och väcka på ett dramatiskt sätt, såsom Lollo gör. Även en Australienska- Megan i samma rum. Härlig tjej, var ut och käkade med henne en kväll.

Det var hälften.
Andra halvan kommer sen.

Adjö


RSS 2.0