Believe it or not?
Återigen ger jag mig in i bloggandet, eller gör jag?
Det här blir mitt första inlägg, nästa kanske ni ser närmare hösten... eller det kanske är förhastat att säga ni.
Den största anledningen till detta fenomen är att jag har mycket strötid på ett av mina jobb som jag fyller med mycket datortid.
I alla fall så jobbar jag för tillfället, det har blivit mycket jobb nu sista månaderna vilket är bra rent ekonomiskt. Personlig assistent och dagisvikarie är det som fyller ut min tid mest. Spenderar även några timmar varje vecka på restaurang Simon och Viktor.
Jag ägnade ca två timmar vid datorn för att hitta ett par skor/kängor som jag måste ha. Låt mig ta berättelsen från början:
Det var november ungefär mitten på månaden, jag går in på Naturkompaniet, mot skoavdelningen. Jag ser ett ljus, ett brunt ljus som skiner och säger "KÖP MIG". Jag den snåla i dramat tittar på prislappen och läser 2000 kronor? Jag blir förskräckt och näst intill springer därifrån. Aldrig tänker jag. Vecka efter vecka går, jag besöker naturkompaniet ovanligt mycket ett bra tag framöver för bara beskåda dessa snygga vinterkängor (jag har aldrig haft eller hittat ett par snygga vinterkängor som faktiskt värmer och inte blir blöta) Men där står dem på sin hylla och prislappen hänger kvar.
Det är ett rån på Naturkompaniet senare, fönstrena är sönderslagna, nu kanske du/ni/ingen tror att jag är så desperat, men så är inte fallet. Rånet hör inte ens hit.
Julen närmar sig och jag önskar mig självklart skorna i julklapp med inte allt för stora förhoppningar då vi inte ger bort så dyra julklappar i min familj. Med all rätt, jag fick inte kängor i julklapp. Temperaturen ligger mellan 20 och 30 grader MINUS under mellandagarna och ett bra tag efter nyår. Det var för kallt för tygskor, nog för att jag gått i det tidigare vintrar. Men jag bestämde mig att mina fötter ska slippa plågas mer. Därför var enda alternativet skoterstövlarna. Yes, jag har gått med stövlarna många dagar på stan och andra ställen, tro det eller inte. Nu har i alla fall temperaturen blivit varmare och fötterna överlever i tygskorna med några extra sockar.
Besöken på naturkompaniet blev inte färre bara för att jag inte fick dem i julklapp, snarare tvärtom, jag provade skorna ett flertal gånger. Halva januari gick och jag tittade i min sparburk i bokhyllan, ganska precis tvåtusen kronor. Jag bestämde mig och gick med bestämda steg mot naturkompaniet, pekar på skon och ber om storlek 39. "SLUT" är det enda jag hör. Det går inte beställa hem heller, de är slut hos leverantören också. HELVETE.
I samma ögonblick bestämde jag mig för att jag verkligen MÅSTE ha dessa kängor, de är som ämnade för mig.
Internet är mitt enda alternativ. Jag letar upp numret till kundtjänst för naturkompaniet och säger att jag måste ha dessa kängor, har söker hos alla butiker i Sverige men ingen har dem. Jag hittar massa amerikanska sidor där kängorna finns, men frakt känns inte så lockande. Jag letar sedan reda på numret till leverantören av kängorna i Sverige, jag får massa telefonnummer att ringa till, vilket jag givetvis gör. Utan resultat. Hoppet börjar rinna ut i sanden, helvete.
Jag testar google igen, hittar en svensk butik i Stockholm där de ska finnas fast i fel färg. Jag ringer i alla fall och kollar om de har storlek 39 och min färg. "en kvar" säger hon i luren. Jag näst intill vrålar att jag ska ha den. Det blir ett snabbt köp, skorna ska finnas till hands antingen idag eller på måndag. YES! Jag lyckades. 2000 hit eller dit, vad gör det, behövde dessutom inte betala någon frakt på 39 kronor vilket såklart gjorde det till ett självklart köp.
Bye.
Det här blir mitt första inlägg, nästa kanske ni ser närmare hösten... eller det kanske är förhastat att säga ni.
Den största anledningen till detta fenomen är att jag har mycket strötid på ett av mina jobb som jag fyller med mycket datortid.
I alla fall så jobbar jag för tillfället, det har blivit mycket jobb nu sista månaderna vilket är bra rent ekonomiskt. Personlig assistent och dagisvikarie är det som fyller ut min tid mest. Spenderar även några timmar varje vecka på restaurang Simon och Viktor.
Jag ägnade ca två timmar vid datorn för att hitta ett par skor/kängor som jag måste ha. Låt mig ta berättelsen från början:
Det var november ungefär mitten på månaden, jag går in på Naturkompaniet, mot skoavdelningen. Jag ser ett ljus, ett brunt ljus som skiner och säger "KÖP MIG". Jag den snåla i dramat tittar på prislappen och läser 2000 kronor? Jag blir förskräckt och näst intill springer därifrån. Aldrig tänker jag. Vecka efter vecka går, jag besöker naturkompaniet ovanligt mycket ett bra tag framöver för bara beskåda dessa snygga vinterkängor (jag har aldrig haft eller hittat ett par snygga vinterkängor som faktiskt värmer och inte blir blöta) Men där står dem på sin hylla och prislappen hänger kvar.
Det är ett rån på Naturkompaniet senare, fönstrena är sönderslagna, nu kanske du/ni/ingen tror att jag är så desperat, men så är inte fallet. Rånet hör inte ens hit.
Julen närmar sig och jag önskar mig självklart skorna i julklapp med inte allt för stora förhoppningar då vi inte ger bort så dyra julklappar i min familj. Med all rätt, jag fick inte kängor i julklapp. Temperaturen ligger mellan 20 och 30 grader MINUS under mellandagarna och ett bra tag efter nyår. Det var för kallt för tygskor, nog för att jag gått i det tidigare vintrar. Men jag bestämde mig att mina fötter ska slippa plågas mer. Därför var enda alternativet skoterstövlarna. Yes, jag har gått med stövlarna många dagar på stan och andra ställen, tro det eller inte. Nu har i alla fall temperaturen blivit varmare och fötterna överlever i tygskorna med några extra sockar.
Besöken på naturkompaniet blev inte färre bara för att jag inte fick dem i julklapp, snarare tvärtom, jag provade skorna ett flertal gånger. Halva januari gick och jag tittade i min sparburk i bokhyllan, ganska precis tvåtusen kronor. Jag bestämde mig och gick med bestämda steg mot naturkompaniet, pekar på skon och ber om storlek 39. "SLUT" är det enda jag hör. Det går inte beställa hem heller, de är slut hos leverantören också. HELVETE.
I samma ögonblick bestämde jag mig för att jag verkligen MÅSTE ha dessa kängor, de är som ämnade för mig.
Internet är mitt enda alternativ. Jag letar upp numret till kundtjänst för naturkompaniet och säger att jag måste ha dessa kängor, har söker hos alla butiker i Sverige men ingen har dem. Jag hittar massa amerikanska sidor där kängorna finns, men frakt känns inte så lockande. Jag letar sedan reda på numret till leverantören av kängorna i Sverige, jag får massa telefonnummer att ringa till, vilket jag givetvis gör. Utan resultat. Hoppet börjar rinna ut i sanden, helvete.
Jag testar google igen, hittar en svensk butik i Stockholm där de ska finnas fast i fel färg. Jag ringer i alla fall och kollar om de har storlek 39 och min färg. "en kvar" säger hon i luren. Jag näst intill vrålar att jag ska ha den. Det blir ett snabbt köp, skorna ska finnas till hands antingen idag eller på måndag. YES! Jag lyckades. 2000 hit eller dit, vad gör det, behövde dessutom inte betala någon frakt på 39 kronor vilket såklart gjorde det till ett självklart köp.
Bye.
Kommentarer
Trackback
